Sitter här på sista dagen på år 2007 och ser tillbaka på året som har gått, vad jag gjort och inte gjort, vad jag upplevt, vem och vilka jag har umgåtts med. Jag tänker framförallt på speciella dagar och helger, då man framförallt vill vara med de som betyder lite mer, de som är nära och kära.
Har jag rätt eller är det så att dessa dagar inte finns nå mer?
Jag blev tillsammans med C, i februari det år jag fyllde 30, jag blir 38, så han och jag borde vara de nära och kära.
Summering av året som gått:
Nyårsafton 2007: han firar med A, Jag är hemma.
Påsken: han åker till en kompis på annan ort, Jag är hemma
Midsommar: Åker till annan ort med A, Jag är och äter hos mor och far.
Semestern: C frågar om vi ska åka iväg ett par dagar, han bestämmer när, var, hur utan att fråga mig, jag fick ett SMS "Vi åker i morgon".Det passade inte för mig att åka då, C åker iväg själv. Jag är hemma
23 December, dagen han värdesätter mer än julafton, tillbringar han med A, Jag är hemma
Nyårsafton 2008: han åker till annan ort och firar med sin syster.
Har jag rätt att vara ledsen och arg eller är jag bara barnslig?
över
6 år sedan
Nää,du har all rätt att vara ledsen och arg.Jag skulle bli skit förbannad.Igår var jag skit förbannad på H för att han alltid tror att jag lär mig saker lika fort som han,vilket jag inte gör.Allt måste bankas in i mitt huvud,det borde han efter snart 15 år veta.Män tänker absolut inte som kvinnor,de värdesätter saker helt annorlunda.Nu finns det naturligtvis män som är helt fantastiska och de växer då inte på träd.Ni som har den där fantastiskt underbara maken,som överraskar er.Var rädd om honom.Jag har i allafall värdens snällaste,även om han ibland är värdens korkade ibland :-)
SvaraRaderaJa du syrran,livet är hårt
Men hallå! jag skulle ju önska dig ett Gott nytt år hehehe..Gott nytt år på dig.
SvaraRadera